Archive for augusti, 2014

Gillatapet…

image

”När två gamla ex av samma skrot möts ja, då tänds där liksom ett ljus och världen står stilla i förfasan” – fritt tolkat av Astid Lindgren…

Det finns blogginlägg som klart skulle kunna publiceras i bokformat – om detta inlägg skulle vara i det formatet, skulle man nog hitta den i topp-3 i ”PocketToppen”…
Allting började med att det, på jobbet den 11 juli plingade till i min telefon och jag fick ett sms:
”Hej har du bokat nån resa i sommar och vad gör du vecka 31”?
Med tillhörande bildlänk:

resan

Jag svarade ”Funkar” och vecka 31 tillbringades med, låt oss kalla honom för ”Det filtrerade ex:et”, en vecka som kan ses som lite av ett jubileum – Över 20 år sedan vi gjorde slut.
”Då”, för över 20 år sedan: Han var FN soldat i Bosnien och jag gjorde slut på en sprakande satellittelefon.
Han stannade tre bataljoner…

pierre

Vanligtvis har vi 45 mil mellan varandra, jag vet inte riktigt om man där även ska tillägga ett ”Lyckligtvis”… Vad jag däremot vet riktigt säkert är att varje gång vi ses har vi galet roligt och det går även ypperligt bra att kalla honom för ”En av mina allra bästa vänner” – eller, ”Mannen som kallar sina ögonbryn för Onepiece”

onepiece

Två dagar senare var resan bokad.
Söndagen den 27 juli begav jag mig ner mot Göteborg, en söndagskväll som  innehöll massa skratt och Björn Ferry blev utmanad i dubbelt vinskytte och alarmet sattes sedan på 04:00, 04:05, 04:08 , 04:10.
Jag somnade och kände mig som Carola Häggkvist.

varmt

ferry

Landvetter, måndag 06:00 fanns det sen ingen återvändo, med tillhörande skål i champagne, ett ”Må Gud ha förbarmande” och den riktiga Pinnjakten hade startat!
Källa:  Hört talas om pinnjakten?
Hälsningsfrasen från min medresenärs storasyster löd:
”Var snälla emot de ni möter”

Min packning hade lätt kunnat gått som handbagage, INNAN jag la ner skorna. Matchvikt: 20,7 kg

skor

Barfota, några timmar senare kvittrade kanariefåglarna och vågorna skvalpade i Swingersklubbarnas mecka – och Vi, ja.
Vi gick in i karaktären!

pinnjakt

En fundering redan första kvällen var varför vi hade fått svarta All-inclusive-armband, då de flesta övriga gäster på hotellet hade armband som var silvergråa… svaret fick vi av en glad norska, som talade om för oss att vi med svarta armband kunde ta med oss ”Vad-helst-vi-ville” upp till hotellrummet – Champagneflaskor, Cavas, tårtor, rosé, Baileys… Detta fick vi ju dock veta EFTER det att, det filtrerade ex:et hade varit och inhandlat ett antal flaskor rosé som fyllde kylen…
Personligen var mitt egna inköp, under kategorin  A S I
”Absolut Sämsta Inköpet” en flaska Hawaiian Tropic Oil, men det kommer lite senare…

Man skulle ju kunna ställa sig frågan VEM (?) åker till Gran Canaria i slutet av juli ?!
Förutom ett magnifikt strålande väder, finns det en rätt positiv sak med det: Det innebär inga sena nätter, som 40+’are överlever man! Inga tidiga morgonkvistar där man framåt 04:30 kommer tillbaka till hotellrummet. Allt är nämligen stängt!
Restaurangerna i den lilla dalen mellan alla hotellen var stängda, diskoteken var stängda – ALLT var stängt! Inte ens det tillhörande traditionella  ljudet från hotellbyggande hörs, inte ens så mycket som en tappad skruv – Knäpptyst! Guancherna har semester!
Nu bodde vi ju på ett Blue Couples hotell, med beskrivningen: Elegant, romantiskt och barnfritt och vi konstaterade att andra som även åker till Gran Canaria i juli månad är äldre turturduvor som, med armarna omkring varandra sitter vid poolkanten, eller i pianobaren och konverserar inte med några andra, knappt ens med varandra… och riktigt där var ju inte ”Vi”…
…och själv så satt jag visst lite ”hur-som”

hursom

Självfallet, var vi inte ensamma! För visst fanns det en hel del andra på hotellet som inte heller befann sig riktigt ”där”

prat

En morgon gick vi en Tai chi klass, det filtrerade ex:et hade mestadels problem över vad som var höger och vad som var vänster och tyckte väl inte riktigt att energin infann sig. Han utformade då en hybrid: ”Gamla ex-Tai-Zlatan”, ni som känner att ni vill gå grundkursen kan inboxa mig…

thai

Så, slutligen tillbaka till mitt sämsta inköp… (1-0 Mig)
”Solfaktor XX” hade ju varit rätt bra mycket bättre och veckan avslutades med att jag fick solutslag och blåsor, fick uppsöka privatläkare, fick spruta i rumpan, fick stanna inne på hotellrummet de två sista dagarna, absolut inte vistas i solen, började flaga och tappade all färg… typiskt.

Om vi har galet kul när vi ses, skulle vecka 31 i Pocketformat innebära författare: ”Okänd”
och nu råkar ju denna blogg inte vara anonym… Ofrivilliga utlösningar (1-1 Lika), silvermedaljer (2-1 Mig), Maspalomas besök (2-2 Lika)…
Vad beträffande resultatet i våran ”Pinnjakt” och vem som då vann, anser jag väl att viss form dokumentation, eller annan form av ”närvarande delande” är till stor del nödvändig och med mina egna stilpoäng med spruta i rumpan och silvermedalj i skyttetävling utser jag således mig själv som Vinnaren. 2-1 Mig!
(Det censurerade slutresultatet 5-4. Även vi har visst publicistiska spärrar fick jag höra)

tjo

Efter vecka 31 har vi nu svart bälte i ”Charter”.
Efter denna resa är detta något, som med olika destinationer kommer vara årligt återkommande. Den tioendekompanisten, i detta fall ”Det filtrerande ex:et” är ännu inte fullständigt informerad över detta beslut, men han är rätt lätt att övertala. Är det någon som känner att ni vill gå den utbildningen kan även där inboxa mig…

stay

sol

grand