Första arbetsveckan efter en lång och skön semester brukar kanske ibland kunna beskrivas med ordet Fruktansvärt… Visserligen så har jag totalt glömt bort ”Status på tillstånd” under förra veckans måndag- till torsdag, så risken kan nog finnas att det var rätt så ”hemskt”…
Det som sedan hände i fredags på kontorets Kick-in Aw ((den korta versionen)) var att jag vid 18 snåret upptäcker att jag har X missade samtal från sonens sambo och XX missade samtal från sonen.
Min puls höjdes, jag höll andan och ringde upp… Sju dagar över tiden så verkade det som om mitt första barnbarn kanske kände sig redo för världen – dom befann sig på DS Förlossningen och behövde ”nog” hundvakt – SJÄLVKLART !!! !! svarade jag. Det som sen hördes över Östermalmstorg var ett glädjevrål och så skålades det för krystvärkar och mitt kommande första barnbarn.
Efter det tappade jag tid och rum fullständigt och har ingen som helst aning om hur många timmar jag sovit, vad jag ätit, när jag har somnat, hur många gånger det kommit tårar av enorma känslor och kärlek.
…Självfallet glömde jag plånboken hemma när jag hälsade på på bb, fick planka, åkte åt fel håll och hamnade i Mörby… Hon är så söt att jag blir helt förvirrad 🙂
Klockan 05:22 i lördags morse föddes mitt första barnbarn. En förlossning som klart hamnar under kategorin ”Låååååångdragen”. Fullt öppen vid midnatt, men fick då inte börja krysta, utan ligga stilla i FEM timmar, så första tiden på bb blev hon inlagd med kontroller och prover under observation då en liten infektion upptäcktes. En stor eloge till de nyblivna föräldrarna som fixade detta galant trots oro och massa frågor dom inte alltid fick konkreta svar på ❤ Men idag – Äntligen, tre dygn senare fick dom åka hem ❤
5 generationer, två framför mig och två bakom. Började räkna lite på släkten… Jösses! Människor !!! !! Förbered er – vi kommer ta över världen 🙂
Att sätta ord på denna fantastiska lilla människa är helt omöjligt ❤️
