Archive for december, 2015

Ut med det gamla, in med det nya…

Årets sista dag, som sig bör bör man väl ge sig på en summerande liten återblick…

2015: ”Folk på flykt och misär” är ord som starkt kännetecknar 2015, ett annat ord även för detta år är ”Ondska”. Ondska kommer alltid att hata konst, utveckling, människor med andra åsikter, humor – Ja, allt det som visar hur löjligt och ynkligt Ondska är.

Känns inte alls som det var länge sedan året började och jag slog till med att frosta av kylen – VEM behöver kylskåp på årets största pizzadag?

Sonen fick nytt jobb, där jag samma dag som hans första arbetsdag fick reda på att jag skulle bli farmor… Hamnade först i en tillfällig liten chock. Sov inte på 47 timmar och tappade hår… Gick till läkaren, läkaren tittade lite märkligt på mig och frågade, citat: ”Men Emma, du fyller ju snart 42 har du aldrig upplevt oförutsägbar stress”? Hm… Pappas fru som sålde lägenheten och vi blev inom tre veckor bostadslösa…en fd gammal arbetsgivare som ekonomiskt sätt gjorde livet till ett helvete…Stambyte utan evakueringsboende och levde bostadslös 85 dygn i tre stycken resväskor… Svar Jo, det har jag säkert utan att jag märkt av det, triggas ju i gång av utmaningar och av att se möjligheter och lösningar. Att se saker i perspektiv, det – det ger en enorm styrka! Att jag ett halvår senare reste till Turkiet och blev med långt hår igen, ja det hade jag ju ingen som helst aning om då … 

Jag fick, i samband med min 42 års dag en inbjudan från World Class med uppmaningen ”Det är aldrig för sent att börja träna” och blev inbjuden till Seniorträning, där jag kunde träffa, citat ”Andra likasinnade” …att sen statistiken från min Sats app säger ett snitt på 5,5 pass per vecka under detta år och att jag ändå låter 25 åringarna vara 25 åringar, ja det säger något helt annat…

Jag blev Söderböna och flyttade från Karlaplan…

Jag mosade min årsbudget. Rejält. Överprestera, sa vissa. Fel budgeterad, sa andra. Göra mitt jobb, säger jag…

Jag fick följa med på ultraljud och satt helt paralyserad och grät och tyckte att en barnmorska hade jordens bästa yrke…

Jag blev allergisk mot ytlighet, emoji/smiles konverserande utan ord,  JAG-människor och sura gamla gubbar… 

Min storebror reste långt bort i ett halvår…  

Jag åkte taxi med en just nyinflyttad chaufför där vi innan vi klev in satte ett pris. Konstaterade rätt snabbt ”Oj, lokalisering Noll” och erbjöd under färden min mobils gps ”Nejdå” svarade chauffören det behövdes inte, ”Ni har ju ett fast pris” och vi cruisade runt i Stockholm…

Badrumsspegeln sände både komedi, dokumentär från bårhus, morgongudstjänst, verkligheten och otextat…

Vi fes i Medelhavet och gillade bleka tyskar som gjorde oss hisklans snygga…re…

Mitt första barnbarn föddes och jag blev farmor till en bedårande liten Elma. Lycka kan verkligen skapa förvirring! Under BB vistelsen glömde jag plånboken, fick planka på tunnelbanan, åkte åt fel håll och förstod inte alls varför alla klev av och att vi stod helt stilla i Mörby…

Min förälskelse till täckplast efter stambyte och målning av tak, var väl inget som under detta år direkt fördjupades…

Phew. och så alla dessa listor…100 träningspass före…100 öl före… 100 dagar utan socker…100 chipspåsar före… Trams! Även om det förundrar er så jo, även jag har publicistiska filter och hur det gick med ”100 Ligga före midsommar”? Ja. Det finns faktiskt en anledning till varför Korpenlag inte spelar i allsvenskan… 

Det har presterats, det har fokuserats, det har fnittrats och skrattats så man kiknat, det har varit galet spontant, det har gåtts på disco, det har längtats, det har förundrats, det har imponerats, det har funnits besvikelse, det har dansats i både rumlarsulor raggsockor och i regn, det har skålats, det har önskats, det har hoppats, det har lyckats, det har misslyckats, det har svettats, tiden har rusat, det har suckats, det har fotograferats, det har funnits härlig njutångest, det har jublats, det har funderats kommunicerats och dividerats, det har varit lite kaos, det har beundrats, det har gråtits, det har bytts blöjor och det har varit enormt mycket omtanke och massa Kärlek! 

2015 var ett år som verkligen gav.

Det finns en hashtag jag både kommer ta med mig och dela med mig av in i 2016:

#bemorehuman

   

      
 

Tung kväll i skärvor…

  

Sju dagar Paradsport…

Nu kanske ni undrar vad Paradsport är för något, jo det kan jag tala om för er! Det är när man inte gör så mycket mer än äter och dricker gott, sover och äter lite mer. Man tillbringar en hel del tid i en soffa – både i vaket tillstånd och sovandes. Man somnar om, klämmer i sig lite mer – typ en halv Aladin ask på kort tid, andas lite och äter upp favoriterna i andra lagret. Man sover lite till, vaknar och äter lite till, dricker likörer (Barcardi och julmust fungerar också) och om man råkat boka något av ansträngning, så ser man till att boka av det. Man somnar om, äter igen – där varmrätten kan skippas och man går direkt på efterrätten, den gärna i ”bufféform”, somnar om. Vaknar och värmer på varmrätten. Sen börjar man om från början. Det är Paradsport! 

OM paradsport skulle vara en OS-gren skulle jag lätt ta medalj! Nästa tre kilo upp på en vecka!  #applåder

  
Phew. Alla dessa artiklar om dieter och ”Så går du ner i vikt” –  vet inte hur många år jag väntat på artikeln ”Så går du upp i vikt”, har nog snart 20 års jubileum av väntan… jag lär nog få fortsätta vänta, eller kanske rent av skriva den själv.

Idag fick det vara slut på Paradsportande och jag pallrade mig iväg till Sats för ett fys pass så pass att när jag var klar gick helt fel och hamnade inne på herrarnas, för att sen kliva ut med skoskydden på  – en snabb parering på trottoaren av isbana och trodde jag hamnat på ett Slade-pass…

Med båda lårbenshalsarna i behåll gick jag sakta hemåt. Backa bandet.

Snön faller och jag med den…

 Så var glada julen slut. Dan före dopparedan och dan före den tillbringades i horisontalt läge med feber och snuva, att jag på julafton befann mig lodrätt ståendes på Sthlm central tackar jag gin och tonic och NN som skjutsade dit mig – föreställningen kunde börja och jag gick vidare i castingen till årets viktigaste roll: Tomten!

  
Julen 2015 var klart innehållsrik och skulle nog göra sig bra på film… Minnen, fem generationer, möten, människor, finaste människorna, mat, fyllda glas, presentsnören, blöjbyten, Carolina Gynning koppar, tur till Vingåker outlet, biobesök, infra röd bastu, känslor, skratt, lite gråt, glädje, omtankar, tankar, kärlek och en liten skvätt en jävla jul och även lite dramatik, där bland annat en Jetson fåtölj lyckades göras rätt ordentligt oanvändbar på ett tag och där mitt barnbarn fick ett nyanlänt flyktingbarn från Valdemarsvik 


…Memory lane under juldagen med dottern, där jag berättade historier från de platser i den lilla staden jag bott på

 

 

Stor tacksamhet till mitt favorit ex och hans sambos enorma gästfrihet – han leder förövrigt, mer än tredubbelt ligan ”Antal boenden”…och till de människor jag hann möta som visade mig hur jag aldrig någonsin kommer uppföra mig, även om ni verkligen förundrar mig ger ni mig värderingar som skjuter högre än taket – till er vill jag också säga Tack. 

One the one’s ❣  

Känner mig marginaliserad…

Man måste ju ge plats åt alla tomtar i dessa tider

image