-87 grader

Bättre sent än ännu senare, som jag brukar säga… En annan sak som jag ofta upprepar är att livet ska upplevas. (Med eller utan blogginlägg, där det en längre tid varit torka)

Idag har jag upplevt -87 grader i en Cryokammare i tre minuter. Tog med min väninna som badar JÄMT. Senast badet den 2 januari. Och jag själv? Jag badar knappt i högsommar värme. Jag är en kruka. Jag fotograferar. Lite märkligt, det fanns en tid då jag bodde på en vattenskida och var Drottningen av Wakeboard. Sen hände något. Punkt.

16:45 Bio Logic Norrtullsgatan.

Klev in smått nervös… efter att först lyckats gå förbi entrén och nästan hamnat på Odenplan. Vände om och inväntade väninna. Hade läst på en hel del om kryoterapi/kall yoga… Om man hade andningssvårigheter skulle man avstå. Hade jag andningssvårigheter? Jag var nog till och med gravid en stund. Kortfattat kan man väl säga att av det jag läste så lyckades jag nog vinkla och vrida det mesta. Sen var det ju min skada i handen som verkligen reagerar på kyla. Många tankar var det…

-87 grader är och förblir -87 grader. ”Tre minuter går att liknas med 20 minuter i en isvak” sa hon som tog emot oss. Då blev jag kissnödig.

Skydda öron. Skydda näsa. Munskydd och mössor. Handskar och sockor och tofflor, av med alla juveler… Vi var så pirriga att vi glömde fotografera vår outfit. Jag kände mig som en kriminell pingvin i småbyxa. Sen klev vi in.

Vi överlevde och blev inte inlåsta! Klart en upplevelse. Väninnan höll koll på tiden (som gick blixtsnabbt) och citat: ”Ditt hår har fryst”. Mitt eget fokus var yoga andning och inte tänka på Burpees. -87 grader var lättare än vad vi trodde. Testa! Sen gick vi till NK. Resten är historia.

Fler besök i cryo-kammare? Definitivt!

Nästa punkt på agendan: Vinterbad i Hellas. Kanske.

Annars blir det en cocktail i klänning, fungerar det också.

Det definitiva…

För en vecka sedan somnade min pappa stilla in. Det definitiva är verkligen tungt. En tomhet som omöjligt går att avspegla, samtidigt som minnen sköljer över i revy.

Med respekt för Vasalopp och alla mil på rullskidor. Hans engagemang och stora intresse för tennis, där han tidigt satte ett tennisrack i min hand. Kommunens vattenslang som vi hade i garaget så han ordnade skridskois till hela villaområdet, hockey-bockeyrink och löpning…

Under veckan tillägnade mina gruppträningsklasser min pappa. Om jag inte hade stått där och haft mina klasser, så hade nog pappa hemsökt mig med ett VAD HÅLLER DU PÅ MED?

Energin under veckans klasser gick nästan att ta på, med gåshud över kroppen och en enorm närvaro var det tillfällen som bäst beskrivs i ett enda ord, det ordet är magi. Var tvungen att även ställa frågan till några deltagare, om de också hade känt av energin. Det hade de.

En fin vecka och samtidogt oerhört tung, med många tårar och tomhet. Vi måste verkligen bli bättre på att dela med oss. Det har det verkligen har gjorts under veckan.

Pratade med en av mina kusiner, underbara minnen där vi om vartannat skrattade så vi kiknade. Där och då kändes båda våra pappor så levande❤️Nästa samtal är ämnet våra barnbarn.

Undra hur många klänningar jag kommer hinna inhandla innan begravningen. Där och då inne i butiken: Perfekt. När jag sen kommit hem, har känslan istället varit helt fel. Hittills är jag uppe i två stycken…

Så många gånger min tacksamhet varit överväldigad över min barndom och uppväxt, den har verkligen speglat många tillfällen i livets skiftningar, av vem jag verkligen är. Det är trygghet ❤️

Pappa

2023 går mot sitt slut…

Vilken jul, vilka mellandagar och (!) en heldag i jeans. Plötsligt händer det 🥳 Statistiskt har jag de senaste 12 åren haft jeans på mig en gång vart fjärde år.

Ett som är säkert, om jag fick önska mig något så skulle det vara att avståndet mellan mina barn och barnbarn klart var ett mindre antal mil och åt ett och samma väderstreck.

2023. Vilket år, jag klev över bron och blev närmare hundra år än nyfödd. Jag sa upp bekantskapen med en nära vän som gjorde mig enormt besviken och lärde mig att man aldrig någonsin ska para ihop sina ex med sina väninnor. Trist att jag även förlorade en gedigen vänskap med min dotters pappa. Den har verkligen varit unik sen dag ett.

Om jag tänker efter så var år 2023 verkligen ett år som jag eliminerade det som tar min energi, som inte berikar mig det minsta. Jag misstänker den där bron jag klev över i början av året har en del med det valet att göra. Tappar jag mitt förtroende, då finns det ingenting kvar att hämta.

Jag tror människan var lite bättre förr. Jag kan ha fel, samtidigt som vi alla påverkas och världen har ju varit rätt rejält upp- och nervänd de senaste åren. Om det är något jag skulle kunna efterlysa så är det vanligt hyfs.

För några år sedan hade jag feber i omkring 10 veckor. Jag kommer aldrig någonsin att byta ut min läkare på Stureplan, fast i och med att jag inte träffar på honom särskilt ofta så finns ju risken att han inte är kvar, men där och då startade han Projekt Uteslutningsmetoden. Alla tester som gick att tas togs, samt några till. Lungröntgen, hjärtundersökning och fler prover. Alla värden var perfekta och vi konstaterade att jag får feber av att vara understimulerad.

Det är inget fel på hamsterhjul, men känner man att man springer omkring i ett så kan man alltid byta frisyr, eller ta på sig ett par jeans 😊

Om jag inte hade haft den dos jag har inom mig av ”Att vara om sig och kring sig” hade jag nog haft väldigt många och långa sovmornar under 2023, något som lyst med sin frånvaro under året.

Mycket arbete har det varit, det som verkligen har fått tagit stryk av det är jag som farmor till mina tre prinsessor. Vissa stunder har varit väldigt jobbiga, andra betydligt enklare. Men dock, mina barnbarn de får verkligen allt annat att kännas blasé.

Årets påskägg fick mig verkligen ur balans, jag skulle bli mormor ❤️

I början av november kom ännu en prinsessa. Min kvartett ❤️

2023 avslutas i Stockholm. Det jag verkligen tar med mig är mitt besök annandag jul hos min pappa.

När jag fyllde 40 år sa min pappa till mig: ”Jag minns inte en dag mellan 40-50”, var han full kan man ju fråga sig, det var han inte 😊 2023 gick verkligen blixtsnabbt, så för 2024 – med förhoppningen att tiden ska gå lite långsammare tänker jag dra av en brakstart. Min personliga känsla är nämligen att tiden kommer stanna: Jag ska inleda det nya året med ett vinterbad 😳 Självfallet är jag redan nu preppad!

Tack alla inblandade för 2023 ❤️ och tack för allt som det inte innehöll, som jag valde att avstå. Ännu ett år av, vilket år 💫💫💫

I övrigt kommer jag hålla fast vid mitt koncept…

– Gör det kul

– Prioritera

– Känn efter

– Njut

– Ta hjälp

– Gör det

Ut med det gamla, in med det nya. 2024 blir med nya kuddfodral (minus en, som jag glömde)

Så var det ju det där med nyårslöfte? Jag kommer ha samma nyårslöfte som senast: INTE FÅ NÅGON P-BOT. Ett nyårslöfte jag verkligen kan rekommendera. Jag lyckades 2023 bara att få tre stycken.

14 timmar med kvartetten…

Det finns dagar. Sen finns det dagar. Idag var en sån dag. Starten: Hotellfrukost och sen var ribban lagd.

En dag med kvartetten💎

Lilla S var så nöjd att hon sen inte ville lämna ifrån sig bebis, syrrorna fick inte ens klappa på bebis ❤️🥰

Sonen och jag åkte även och hälsade på min pappa, sen blev det fika hemma hos min mamma.

Som toppen över i:et, grädden på moset och kronan på verket så köpte jag även ett par 😳 jeans. Jag skyller allt på Sveriges godaste äggröra

Tchaikovsky i högtalarna…

Idag hälsade jag på min pappa 💞 Vi lyssnade på Tchaikovsky, tittade på gamla fotografier. Pappa Gunnar, min farfar, på familjen och tog nya bilder. Bosse P, min pappa 💞 Vi vann även på en Triss-lott. Det ska vi investera i något fint, men det har vi redan sa pappa.

Ännu en gång påmindes jag om att min pappa borde ha skrivit en bok.

Vilken dag. Livet 💞 Mäktigt.

Det kliades även på ryggen, idag tjänade jag dock ingen 5-krona. Undra hur många 5-kronor jag och en av mina kusiner tjänade ihop, som vi sen gick till lilla affären och köpte godis för? och undra hur många godislöften vi bröt, med uppfrätande gommar stod vi bestämt fast vid ”Nej, vi har inte ätit godis” ❤️

High on life…

Gymnastikföreningen drog av lite spontandans i Sillekrog tidigare i morse. Lastbilschaufförerna tittade först lite skeptisk, men gav mig sen applåder och ett You made my day.

och OJ vad jag har saker att fira 💫 Bland det största som hänt? Jag blev för 11 dagar sedan MORMOR 💕 Detta lilla mirakel, där jag genast registrerade upp antal mil/år. Magi är ordet ❤️ Hon gör mig mållös. Som stolt farmor till tre små prinsessor, måste jag erkänna att det var nya känslor som befann sig inom mig den dag min egen dotter befann sig på förlossningen. Onsdagen den 8 november hade jag allt världens alla känslor inom mig ❤️ I mitt huvud var det klart inom fem timmar… det tog fyra timmar till. En helt normal förlossning med andra ord, men oj vad många känslor. Dottern ringde mig och sa ”Mamma du är ju sjuk i huvudet som inte tagit Epidural” 😅

Igår drogs premiären i vagnen av, hon var klart nöjd.

High on life och lycklig längre in än i benmärgen 💕 Imorse vände gymnastikföreningen tillbaka till Stockholm för att stå givakt 10:00, med knutna skosnören och en Power step klass. Ens familj, människorna inom ens zon och Power step. Vad mer behövs? Resten är ren bonus.

Annars laddar jag för första advent, då ska inte bara ett ljus tändas. Då minsann slår lilla jag på stora trumman igen och tänder den stora strålkastaren. För 9 år sedan började en tanke att gro, den är nu i hamn och väldigt snart lanserad. Prenumerationen av Stolthet är många.

Mina tankar svallar snabbt över igen på familjens nya tillskott. Ninova, och med ens blir mycket blasé.

Livet är allt bra märkligt ibland, där himlen nog kommer trilla ner den dag man skulle sluta upp att förvånas. Men främst av allt, livet. Så fascinerande härligt❤️

Härlig söndag från en stolt mormor-farmor

Suprice, var ordet…

Igår överraskades min underbara dotter rejält och jag simmar nu omkring i ett mirakel av kärlekens magi ❤️

Bakom ytterdörren väntade 26 personer och en Baby shower ❤️ En magisk gårdag ❤️

Vilka dygn ❤️

Storebror och trebarnspappan, snart blir lillasyster mamma.

Just nu är känslan: Vem behöver sömn? Jag är helt lyrisk.

Livet ❤️

Välkommen Vardag…

Måndag-vardag. Vilken brakstart 👊🏼

Efter en rejäl blixtshow sov jag onekligen igen ett ösregn, med stark betoning på Ös.

Längtan blev för stor, igår förmiddag var det jag och gaspedalen: Mot gravida dottern & Co ❤️

Vaknade i Norrköping. Fick skjuts till bilen av dottern innan hon började arbeta och var sen tillbaka, i ett Stockholm med för dagen tropisk värme.

111 återkopplingar för dagen, en lagom lätt brakstart… där emellan hann jag klämma in en Crosstraining i Ursvik på lunchen och en på Slakthuset klockan 17.

Första arbetsdagen efter semester, vad passar bättre än att runda av med en prins i mustasch? Vilken brakstart. Vilket avslut 👊🏼 Fick hybris direkt 😅💯

Har vi pratat om det där med fotografiskt minne…

Jorå. Konsten att fira lördag?

Koreografi, video, filer och outlines. Papper och penna till 13 tracks, Ordet jag söker kan möjligtvis, klockan 23:25 vara: Sönder-räknad. Fast, det har jag ju å andra sidan varit de senaste 29 åren… 1:or och 8:or. Start ettan och jämna block, jämt bpm och loopar i magi… så lyssnar jag på musik.

Jag skriver om allting, (det finaste jag kan) och skriver om det ytterligare några gånger för jag skrev fel, sen sitter det.

Vi har väder och det börjar lukta release 👊🏼

Lördagshäng… Hallå! Det är ju FREDAG

Idag fick jag fin besök av Cecilia. Plockade upp Greta G och styrde mot stamhaket på Söder, Gossip.

Över 30 års vänskap skämtar man inte bort, även om våra skämt ofta har en låg nivå ❤️

Fin present fick jag också, PR från PR Home. Galet snygg.

Den flyttades omkring en bra stund tills den fann sin plats, tillsammans med min gamla tennistränare på Kättilö.

Vilka brak-dagar innan helg. Gymnastikföreningen hann idag även att bränna av både en Cross och en Power step där taket vid båda tillfällena lyfte av energi,

Jovars. Jag är redo för helg 🥳