Med all min djupaste respekt och tankar kommer dessa rader till
från något jag inte har någon som helst erfarenhet utav, något som
jag förskonats ifrån fram tills nu.
Sorg.
När man verkligen kan sätta fingret på precis, precis Sorg.
Hur gör man?
Jag vet inte.
Himlen finns! Jag önskar verkligen att en typ av smärtsam död
inte fanns. Tänk om det gick resor till himlen, så man kunde åka
dit och hälsa på. Säga det man inte hann.
Ta en fika och åka hem igen efter ett tag. Kanske åka tillbaka
igen lite senare & hälsa på, för att någon gång längre fram själv
komma dit och själv få besök…
Ett enormt stort tack till de som tillbringade Midsommar med mig ♥
Jag är inte den innersta pulpan, men en del utav en släkt
och det värker.
Denna typ av ny erfarenhet gjorde förbannat ont men vi har alltid
varit starka tillsammans och vårat blod är extremt tjockt.
The show must go on…
EmPe:s Lilla Värld 