Tanken slog mig idag över hur stor procent det är som möjligen lider av ångest som är arbetsplatsrelaterad… Den målgruppen tillhör inte jag, men har mer än tillräckligt med empati i min kropp att jag en dag som denna sänder dessa en tanke.
Under klarblå himmel var beslutet spännband och pedaler givet! Lyckades ta en högersväng för tidigt och hamnade mitt i stadens ground zero zon, vilket genererade i att när jag sen vände på cykeln hade bokat möten och ökat mitt nätverk markant i projekt: Hugh! Det tackar jag DBS för!
Sen fick ”Fru Emma” ett meddelande om ombokning av möte. Jösses! tänkte jag, har jag gått och gift mig. Vad trevligt! och tydligen så borde jag visst vara det… Ordnade telefonkonferens med mina föräldrar med ärendet ”Budget” – Dom satsar sex siffrigt om det ingår rabatt i jordfästningen… och mötet med begravningsentreprenören bokades om. Hoppas det kommer grävas djupt och hårt, för det där med hemsökning, det kommer jag nog inte riktigt ha tid med.
Kanske borde starta kampanjen ”Jag gifter bort mig själv”
… Ingenting är ju som sagt omöjligt!
EmPe:s Lilla Värld 