Biverkan efter intervallsträningen tidigare under veckan genererade i att vissa planer, p g a ”Rörelseinkovalens” blev tvungna att uteslutas helt och hållet, där det då underlättar rätt så markant OM man något obehindrat kan röra sig… Jo tack.
Hm. Jo. Ordet jag både fått höra och söker stavas: S.t.r.e.t.c.h.
…har även fått höra att jag förmodligen befinner mig i en 40-års kris, där vissa av mina mål tydligen inte uppnåtts. Typ springa upp och ner, upp och ner, upp och för en slalombacke HELT obemärkt.
#pyttsan. JAG !? Kris ? Vissa personangrepp går definitivt att referera till ”Oföretagsamhet” : )
”Att man blir bra på det man gör”…
Ge mig gärna långdistans och halvmaror, men det där med intervall- och backträning kommer jag aldrig förstå mig riktigt på och kan garantera att det finns tillfällen i livet där även en mattkant kan uppfattas besvärlig.
Välkommen träningsvärken från helvetet? Vänligen. Försvinn.
Vad gällande min 40-års dag, är den något jag ser enormt fram emot och tiden får gärna gå hur fort som helst fram tills dess.
Nya uppleverser och äventyr stundar, i ett helt nytt kapitel!
