ÄNTLIGEN är 4 veckors längtan över – Imorgon får jag äntligen gå till jobbet igen! Hade idag en väldigt intressant konversation gällande en viss typ av rädsla och att leva livet i, så kallat ”Kontrakt koncept” – utan en tillstymmelse till klandrande säger jag ”Men varmt välkommen syrebrist”!?? Med referens till gårdagen och mina gångna semesterveckor, kan jag bara konstatera VAD vore väl livet utan utmaningar, upplevelser och kontraster (?)
Erinras plötsligt av att jag hade ju som mål att jag skulle varit gift innan semesterns slut. Det sket sig. Skaffade inte ens kille och blev tråkig.
EmPe:s Lilla Värld 