EmPe:s Lilla Värld

Spontant märkte visst dottern att det var lite mycket
för mamman…

♥ ♥ ♥

Minns det mer än väl, när sonen gick i sexan och jag tyckte
att det var hur långt som helst tills den dag då han flyttar
hemifrån… Först så var fredag tänkt, sen blev det söndag
men Igår kom så ”den” dagen.

Som substitut för flyttgröt, bjöd hans mormor på flyttmiddag

och vi styvade sen in oss i bilen… Hmm….

Toapapper och Systembolagspåse: Victor flyttar hemifrån!

Bilresan Norrköping-Stockholm blandades av en massa minnen
och skratt, en del förmaningar och annan info av vikt, samt
övriga små tokiga incidenter och händelser…

Under 19 år och 114 dagar/nätter har det DEFINITIVT funnits
tillfällen då jag verkligen har klagat över ”detta”…
Huvudströmsbrytare har slagits av, modem har gömts och
nätverkskablar har varit mycket nära att kapats…
Men är det något som jag kommer att sakna, så är det hans ljud.
…fast just nu så tror jag väl, att han som vid tidigare tillfällen
åkt upp till Stockholm bara över helgen.

Nu är det verkligen, VERKLIGEN nära!!!!

Några kvarter längre ner var vi sen framme !!!!
och upptäckte att gammelmormors kartonger allt
har ”några” år på nacken, där botten lossna och Victor
fick prova på konsten att sopa ett trapphus…
Sen var det min tur att mer eller mindre infinna mig i ett
chocktillstånd: Det rådde inte K.A.O.S  i lägenheten och
jovars, han kommer ha det kanon och förbaskat kul!

Alla har vi ju våra prioriteringar och första projektet
blev självfallet att få igång tv:n… vilket onekligen var
rätt så komplicerat.
”Tjock-tv:ad” som jag då är, valde jag att se på…

Men efter drygt en timme så var Victor ingenjör !! : )
…internet fungerade också och Duplo killen, han var trött

Väl inne på Ica Karlaplan blev vi väl varse över fenomenet
”Stockholmspriser”, typ 100 kr för en ost…
och mötte Ia F, min fd kollega i Söderköping för 10 år sen
– Världen är verkligen GIGANTISK !!!

Runt tolvslaget ringde Victor för att säga godnatt, citat:
”Vad tyst det är”… NO MORE HARRY’S !!! !!!!!!!!!  Woouuuhoo!!!
Anledningen till att jag satt uppe så länge som jag gjorde,
är väl just av den anledningen att det kommer bli så himla tyst

Men framförallt glädje och stolthet!  Med starka ben kliver
vi nu in i en spännande framtid!  Världens bästa Victor ♥
Älskar dig! Tack för en underbar dag & jätte stort lycka till
/mamma

Fast, hur kunde jag missa Midnattsloppet och
Alexandra Jardvall ??!!!!  Befann mig ju på plats…

Var minst sagt ”Startklar”, igen…
Först ner i tvättstugan och sen ska milen upplevas
på ett löparband.

Under gårdagskvällen slog jag även till och bättrade
på min kajplats och tog i så jag nästan sprack…
Treadclimber är verkligen min grej !!!

 

Stod nog allt för ”Kvällens underhållning”
för de som bevittnade min promenad premiär…
Väl tillbaka i hemmet hamnade jag på ”Grabbfest”,
där sonen ”firade av” inför helgens flytt upp till Stockholm.
Så under gårdagen packades det en hel del och efter att
dotter verkligen hade pointerat VAD, och VAD hon INTE
skulle ha i sitt alldeles egna rum på 25 kvm…
Så nu ställer jag frågan om IKEA även säljer rum av modell
”Helt tomt” ???

Väl på Actic slogs jag av en tanke som, så där lite på en höft
hamnar under kategorin: ”Tvångstanke”
Här skulle det satsas på nytt Pb!
Visserligen på ett löparband, men drog till med milen på 51,18 !
…med tanke på att jag sen tog med mig rengöringsflaskan in i
omklädningsrummet, så måste jag nog varit rätt trött…

Utanför Actic stod det en polisbil med två poliser, (vilket
kändes betryggande). Dom hade varken tid att eskortera mig
hem eller fick vara med (utan huvud) på bild – även om jag nu
verkade, citat: ”Väldigt seriös”…
Fotografiet kunde ju hamna på helt fel forum
…”Seriös”? frågade jag, ”Näe”, om man springer milen på 51,18
då är man nog rätt ordentligt skadad…

Senare idag står ”kvinnlig färgning” på planeringen där mina
tummar lär vitna och hållas hårt för varken orange
eller grönt…

Sen blir det firande med Cecilia! Där mina tummar
även idag hålls hårt för hennes del, fast Cecilia tyckte
att vi kunde fira även om vi nu inte får något att fira.
Allt är ju relativt!

Torsdagens liggande på mage i tre timmar funkade
helt klart alldeles förträffligt. ”Tre sekunder” rekommenderas!

Det blev ett ”Snipp-snapp”, med VISSA problem att sen
ta mig upp från mitt magläge… Börjar jag bli gammal ???
…fast å andra sidan, så sa min far när jag tidigare idag svarade
i telefon när han ringde: ”Hej på dig lilla N, det är morfar”…  : )

Har nu fått en ny i min hand på 647 sidor, i vilken jag imorse
kom 42 sidor och sen somnade… Vaknade igen först kl 13:00
… Hm.  Jag var nog lite trött.
Efter dessa första 42 kan jag klart rekommendera även denna:

(Knappast ”sövande”, även om nu jag slog ihop)

Det sägs att om magen är glad, är människan glad!
Känslan här av att det nog är hål i min mage…
så jag är med andra ord hur glad som helst!
Bortsett då från mat…

…så här mitt i förberedandet av vitlöksmarinerad fläskfilé
med smörslungad potatis och smulpaj med rabarber på det,
så faller bitar nu säkert på sin plats och jag känner att jag
verkligen får cred för förmågan av att kunna hantera
negativ energi – och istället projicera det till något positivt.
I grund och botten handlar det om hur vi MÅR och det är ju
upp till var och en hur vi väljer att må – rätt så simpelt.
Ungefär som att skala potatis.

Jag ♥ Livet. Som livet ska vara, som en förälskelse

Hmm…
Cappuccino klockan 01:27 kanske är något som skulle
kunna gå att diskuteras…
Vissa dagar vill man helt enkelt aldrig ska ta slut!
typ, en dag som denna!

Vaknade på en plats där jag trivs och slog sedan ett slag
för ”Kortdistans”

Helt utan följebil och 5:e placeringen på ”Kommunlistan”
den tillhör MIG! Mäkta imponerande av någon som för
lite drygt 3 månader sen inte hade tagit ett endaste löpsteg.

Efter avslutat fm-möte blev det en impuls-fika hos min
väninna Cecilia Scissorhands… : S

 

 

och resultatet….

 

Ingen västtysk bob page här inte !!!
Trots att Cecilia hävdade att ”toppning”  ÄR  15 cm…
Det fick bli en toning… Ye-ha!  Ha-ha!

Tar en klunk av cappuccinon och inser att nedräkningen
till K T H verkligen tickar, tio dagar kvar och efter
eftermiddagens besök uppe i Stockholm så kan man nog
allt påstå att sonen var… ”nöjd”.

Om ett förnuft nu kan tas till fånga, så borde jag nog allt
göra det nu och gå och lägga mig… och avslutar med
något tänkvärt som jag läste…

”Allt som vi verkligen, VERKLIGEN tycker om är oersättligt,
och allt som vi kunnat tänka oss att ersätta har vi i sanningen
aldrig riktigt gillat”

Så, ta vara på det som Ni verkligen tycker om – Godnatt.

Denna dag började med att jag 07:30 vid skogskanten frågade
mig själv hur stor chansen är att man somnar i ett blåbärsris…
Men efter en plockad liter hade jag piggnat till och min
underbara mormor blev hur glad som helst ♥

Väl tillbaka i den stora staden blev jag upphämtad av
min väninna – i och med att ingen av oss verkade hitta
så där jätte bra till Skiren, så ställde vi fråga nr två för dagen:
Skulle vi hitta någon sjö ???

Bottenhavet låg ju rätt bra till… och vad beträffande
floden på mitt höger ben, så råder det där kulingvarning.
Destinationen blev Ågelsjön och efter 5,5 timmar så
har jag nu full förståelse i hur en lyxhustru (samt Cecilias
sambo) känner sig…

Backgrillning rekommenderas!

Självfallet såg vi även till att styra upp min total miss från
i söndags av  U G G L I N G  –  HoHo

…eller kanske snarare: Ko-Ko! En knäppgök!

Stort TACK för en underbar dag, klart i mindfulness tecken.
Helt i sinnesnärvaro, där våra rumpor mestadels var vända
bakåt… så jo. Lite färg fick vi…

Dagen summerades nu under kvällen via telefon med
en hel del  skratt, där Cecilia satt och kämpade med
en cv uppdatering i Word och höll på att bli galen på alla tabbar
– Självfallet kom jag med en briljant lösning!
Skit i det där cv:et, lägg inte ner mer tid på det. Du kommer inte
ha något hår kvar efter Word… Mitt tips: Ring istället och säg:
När ska jag komma? När börjar jag? Så enkelt var det!

När vi sen la märke att Cecilias fd handläggare på Af hade
kommenterat hennes nya profilbild för dagen på Facebook,
där hon ligger och simmar och har det skönt med ”Snygg bild”,
ja då exploderade vi.
Simning är helt klart också ett jobb och vi la direkt till bildtexten:
”Lördag”

Nu dör jag!

Cecilias status imorgon: Idag har jag sökt 300 jobb, minst.

”Lördag” (17:35)

H U R    T Ä N K T E     J A G   !!!  ?????

Nästa gång lovar jag att ta uggling till en helt ny nivå!
HoHo – HoHo

Dagar man kommer att minnas…
Samma dag som Cecilia, Veronica och jag klev in i Klinga
skogen och jag la två blåbär i min korg, såg det komiska i
att vara ute med två blåbär… för att något senare och något
mindre komiskt inse: Jo, vi är helt vilse !!!!!

Samma dag låg livrädda ungdomar på marken och spelade
döda för att överleva och såg på när många av deras vänner
sköts till döds.
En attack mot hjärtat av socialdemokratin säger Juholt, men
valde trots allt att inte avbryta sin semester…
Kostsamt? eller inte?
…Våra kantareller den dagen kunde även de ha blivit kostsamma,
men nu finns det ju även kostnadsfria GPS-appar, vilken vi
i och för sig inte förstod oss på alls och helt sonika vände vi
våra arslen bakåt och tre timmar senare hade vi hittat ut.
Nästa gång är är det jag som tar med mig ”milsvis” med snitselband

Med en dotter på hemmavarande pappa-vecka och en son som
gjorde Stockholm med kompisar så var fredagskvällen oerhört tyst
och min tanke fanns hos alla de föräldrar som, efter i torsdags
aldrig mer kommer stryka bort håret och pussa någon tryggt
sovandes på pannan.  Även om avståndet inte är nära så ställs
saker ibland verkligen på sin spets och ger inblick i hur sårbar
man är i sin uppbyggda trygghet, som ibland kanske även
kan tas för givet i ett samhälle där Norge för två dagar sedan
förlorade, per capita dubbelt så många människor som USA
den 11 september 2001 konstaterar en förstummad omvärld.
Men, oavsett per capita går inte att mäta sorgen och medkänslan
till de anhöriga efter katastrofer av sådant slag, det går bara inte.
Så mitt värde av den helg som snart är gången, är högt!

”Mycket vill ha mer”…
Under gårdagen blev det ”Emma-namnsdagsfika” på en bergshäll
ute i skogen med han i mitt ♥… visserligen med en dyngsur
vänster stövel, i och med att jag lyckades picka in ett djupt hål
och hela mitt vänster ben typ försvann och jag kände mig som
Bear Grylls! …(Snygg! med andra ord)…
Efter 1 ½ timme klev vi ur skogen med 6 liter kantareller och våra
arslen hade helt klart varit rättvända, nästan precis exakt!

Gårdagskvällens sysselsättning bestod bland annat av att
dra upp och lägga i nät och om upptäckten av ett hav av
skogens guld, ger precis samma otroliga känsla som när man
får napp på kastspö, så var dagens morgonstund i klar samma
kaliber när nätet då togs upp och mina många barndomsminnen
från nät längre ut än Häradsskär kändes som om det var igår.
Så ikväll blir det gös i ugn!

Veckans löpning har pinnat på mycket bra: 50,3 km.
Klart nöjd! Hann även med loppet på hela 228 steg ner
till bolaget… även om nu tillhörande omväg var på 10 km
bredvid en cyklandes Caya, så jag har nu full förståelse av
hur en hund känner sig…  : S

Så sen den 26 april, då jag tog mitt livs första löpsteg
så instämmer jag nu till fullo – Det är som ett gift!
…så det var ju en hisklans tur att det inte var rökheroin
som jag började med den den dagen i april…

Fridens liljor och var rädda om varandra!

Ibland blir det inte riktigt som man tänkt…
min tanke var ju att gå och lägga mig, men efter denna
dag som snart är allena har jag väl kommit in i någon
form av andra andning.

Startskottet för dagen gick 08:00… INTE 20:00 som
Matilda först trodde, när vi med alla tänkbara medel som
vi kom på försökte få med henne på vårt lilla morgon lopp.
Men Icke! Ingen medverkan i ”I shouldn’t be alive” där och
kamerateamet slopades och med nytvättade träningskläder
som inte luktade långdistans gav vi oss iväg och jag kände
rätt snabbt tacksamhet över Carinas ”Mil-i-kroppen”
och tempot blev: Mysjogg

10 km senare kom sen belöningen – Unnet, med kvalitet
på min balkong ♥

Där läste vi även dagens Aftonbladet under lupp och gick
verkligen på djupet och var väl mer intresserade av VAD
som hände på den vänstra sidan.
Vi tror det kallas Trycksvärta och kan gå till angrepp och det
är ju så typiskt! Attacktrycksvärta ger skjutjärnsjournalistiken
dåligt rykte och slemmig hud!

Snillen spekulerar, som sagt ibland verkligen INTE och om
jag någon gång i mitt liv kommer göra något kriminellt,
så ska jag sen skylla ALLT på annan persons adhd…

En förmiddag i klar guldkant, där ”kanten” sen växte till karat.

Massa vinbär fanns då på annan destination att plocka och
eftermiddagen blev ”Off the city”, med bärplockning, badbomber,
vinande vedklyvning och Yatzy spel

Dagens skörd genererade sedan i ett premiär saftkok
och blev till 1,5 liter vinbärssaft – ”Mamma skill” !!!
…kan ses som betyg MVG  : )

…i och med ingen tidigare erfarenhet blev inhandlandet
av Natriumbensoat två (2) hela påsar, så nu skulle jag allt
kunna konservera mig själv och förbli 38 ½ ett bra tag,
men jag tror jag istället tar mitt förnuft till fånga och går
och lägger mig.

och se där, nu har det ju blivit Måndag!

Kan man verkligen säga att en begravning var fin?
Mitt svar efter gårdagen blir: Fruktansvärt.
Prästen, han kom från himmelriket och var helt underbar.
Självklart var det jätte vackert, men dock ett svårbegripligt
slag av farväl att greppa.
En massa underbara minnen finns redan från en av min
släkting, minnen som jag är enormt tacksam över att ha.
Många av dessa minnen har format mig i min barndom
till den jag är idag, något jag värdesätter stort
och självklart är önskan att flera minnen hade blivit från
denna människa som hade så mycket kvar av livet.
För att citera min mormor, 92 år i år som höll min hand i kyrkan:
”Det här gick ju bättre än väntat”
Våran släkt har verkligen varit beskonade från döden, vårat band
är otroligt starkt och jag får nu lära mig ett nytt sätt
där en utav oss inte är med ibland oss.
En tung gårdag som berörde oss långt in i våra hjärtan.

Tårar finns av många de slag…
Av sorg, saknad och av glädje. Igår fick även sonen besked om att
han antagits – Han är en av de 270 000!
K T H  nästa och flytt upp till Stockholm. Det som så länge har
känts så långt borta är plötsligt så väldigt nära.
Ett stort kliv i en framtid som ligger mycket nära.

Livet är allt en rätt enastående uppfinning och motgångar
kommer man dessvärre aldrig ifrån…