EmPe:s Lilla Värld

Dottern har nu halvtid i sin Sports Camp vecka och det är
verkligen SÅ tomt! Lämnade henne i söndags och hela
Stadium arena fylldes av ett hav med laddade barn…

Fick dagarna innan en ”Orienteringslapp” av henne,
så jag skulle veta vart de små lapparna till en mamma
under en Sports Camp vecka var placerade…

Söndag, dag 1.

Måndag,

tisdag

och så idag.

Dag 1 till 4…

 

 

 

 

Två lappar kvar och sen! Är hon hemma igen!
Jag längtar !!! !!!!
En av löparrundorna gick under veckan upp till SSC: 8,8 km
och kostade mig 200 kr… Jovars, Sports Camp kostar! :  )
och skorna, ja dom har hon lyckats träna sönder…
Några sysselsättningsproblem kan jag väl inte direkt påstå
att jag har.

”Mycket vill ha mer”…  Morgonen efter ”Morgonstunden med
guld i en korg”, så begav vi oss mot trakten där det sagts finnas
papperskasse-vis med kantareller… Men pyttsan!
Inte en endaste svamp!
Men en härlig morgon med plätt-fika på en stock, där snillen
ibland INTE spekulerar, utan mest bara svamlar…
Där det  bl a  diskuterades lite… ska vi kalla det: Affärsidéer

Flipp eller Flopp…

”Flopp” fick projektet ”Partner/Relations Kick off”.
Gör man ändå inte saker tillsammans, så har man helt enkelt
tröttnat på att just göra saker tillsammans.
– Och Voila! ”Flipp” fick då ”Separations byrån” !!!
”Men stackare, blir du inte av med honom”…
”Jösses, har du tröttnat på henne”…
”Men Oj, har du träffat en annan”…
”Jasså, du vill bryta”? … Det fixar vi !!!
Välj bara ut vilket sätt och betala, vi tar kort.
Tänk så mycket myller, både från ett och annat håll och huvud
som skulle besparas!
Fast, jag lägger min röst på kärlek och romantik.
Jag tror helt enkelt att en del tyvärr efter ett tag hamnar
i vardagslunken med alla måsten som tillhör och blir helt enkelt
så pass bekväma att även det där ”lilla” som är STORT glöms bort.
Klart som tusan att den där härliga känslan av ny förälskelse
inte alls behöver försvinna, allt handlar ju om att förvalta utan
bekostnad – svårare än så är det inte, helt utav sig själv.

Sen var plättarna slut och vi åkte hemåt.
Amore! Amore!

Något annat, i klar samma storlek som Sports Camp är att jag nu
säger ”Farväl Snarko” !!!
och STORT grattis till de involverade i mitt liv, som vars liv
fr o m NU kommer förändras till det bättre och piggare  : )

Så nu mera är jag hockey proffs !!!!

De senaste dagarna blir klart svårsmält och uttrycket
”Vilken helg” känns rätt så fjuttigt. Klart goda ingredienser
i ett liv som gillas!

Helgens musiktillställning ”Munken in the park” hade ett och
annat ”måsten” så som Eric Gadd, The Soundtrack of our Lives,
Sahara Hotnights.
Eric Gadd blev solbränd och hade blivit gammal, men var just
så där bra som Eric Gadd är och trivselfaktorn var STOR!

Att Stefan Sundström inte ramlade av scenen, ska vi väl bara
vara glada för – han var tillräckligt bra där han stod.

För egen del så krävdes inte så hiskligt mycket vin förens
jag konstaterade att återhämtningen efter torsdagens 2,2 mil
var det visst lite sisså där med, men allting har ju ofta en lösning
och lösningen där stavas: QUATTRO
Sen blev vi trötta och gick hem.

Vid Sahara Hotnights intog vi upphöjd första parkett och det
rockades så suggan svajade. En mycket trevlig tillställning i härligt
väder och i trevligt sällskap –  fast, efter en sväng in på Trädgårn
insåg vi att vi börjar allt bli som Eric Gadd: Gamla.

Helgen avslutades sen magnifikt med sushi och rökta räkor på
böljan den blå och dagens morgonstund hade guld i … en korg.

Tänk om antalet kantareller var lika många som myggen…
fast, hur jag än försöker så är jag onekligen av den sorten som
myggor inte gillar.

Fick ju ny ytterdörr i förra veckan och börjar snart ifrågasätta hur
säker kan en säkerhetsdörr egentligen vara? Har inte fått någon
post sen förra onsdagen.
Verkar vara säkerhetsdörren från helvetet!
Jag börjar tro det vilar en förbannelse över den för INGEN verkar
veta vart min/trapphusets post är…
så snart står det väl ”Linda Blair” på min namnskylt….  : S

Bild-fri-blogg trots att paparazzin var i farten,
men det verkar inte som om ”Jag” och ”Lägg till en bild”
riktigt är överens… men det var då var då det.

NU funkar det!

Om nu livet inte är de dagar som gått, utan de dagar man minns
så tillhör gårdagen det verkliga livet där dagen började storartat
… Jag är så stolt! Jag gick inte vilse !!!

och tillbringade sedan ett par timmar i det härliga vädret
på en häll ute i  Ågelsjön med mannen med stort H.

Senare under dagen var en dejt av helt annat slag uppbokat
med min vän Lena och så här dagen efter så kan jag klart
konstatera att jag vidgade mina löpar-vyer med råge under
vår ”lilla” runda.
Fast först såg min son till att sätta sin mamma i arbete

…och Christer som sitter ner där, ja det är egentligen ”Jag” : )

Så här glada var sen Lena & jag innan allt började
och vi inte visste att varje etapp var 7 km… ggr 3…

och siffran ”Sju” är efter igår raderad ur mitt räknesätt,
1-2-3-4-5-6…-8

För att citera Lena efter de första 5 löparstegen:
”Det här kan bli långt”… Vi visst heller inte då hur rätt hon hade!

Styrstad Lundby…Tingstad…Tåby…Ljunga…Tornby…och tillbaka.

Fick verkligen en lektion i mentalträning, när vi insåg att vi nog
hade missat runstenarna vid avtagsvägen för ”Genväg” och allt
förvandlades hux-flux till ”Omväg”… Citat:

”Nu har vi väl snart kommit halvägs”… ”Näe”, svarade Lena,
…”Vi har kommit knappt en tredjedel”… ”Tjooohoooo” sa jag
och den tänka sträckan på 1,2 mil blev istället 2,2 mil…

Gårdagens strapats hamnar klar under ”Sträckor man minns”.
Halvvägs kände vi att vi nog måste peppas lite och Lena micklade
lite med sin telefon för att hitta en bra låt och nu förstår jag
anledningen till varför hon springer så extremt snabbt…
Så blir det när man har techno-trance-disco i lurarna med ett bpm
på 175… Jösses!!! Hon hittade dock något som verkligen passade
in vid målgången för en  ”Runing high/Iron man” vinnare,
självfallet åkte händerna snabbt upp i luften och jag önskade inget
heller än att vi skulle vara framme.

Här hade vi sprungit 1 mil precis.. bara att fortsätta 1 till!!
Där av glädjen… : )

och självfallet sprang vi sååååå försiktigt…. definitivt den
sista biten, även då något små stelt…

Bakom varje löpare finns det en tok stolle…
och om vi slog till med en ”Papphammar exakt”, eller inte
ja det, har ni ingen aning om…

När Lena sen skjutsade hem mig, den 1,2 milen såg vi
självfallet en och annan joggare och min första tanke var:
”Vilken *knasboll” (*Skonsamt uttryck för Idiot)
Lena skall nog förövrigt vara glad för att hon idag har en
fungerande telefon, för den kvinnliga rösten i hennes ”RunKeeper”
ville jag i slutet verkligen ha ihjäl… ”Håll käften”.
Gick även igenom dagens NT och pustade ut:
Inget mord runt gårdagens löparstråk… För den något förvirrade
gamla mannen, som var snäll och fyllde på våra små vattenflaskor
fick verkligen en rejäl utskällning av sin sura hustru, vilket hördes
kilmoetervis…
och jag konstaterar att man även under en löparrunda tydligen kan
lära sig hur man själv aldrig någonsin kommer att bli!

Sist, men inte minst Tack för skratt Lena!

Med tanke på att Surftowns servrar verkar ha drunknat
i Köpenhamns ösregn och en massa bloggar är som bortsköljda
så tog jag mig en liten funderare…
HUR vattensäkert är WorldPress? Så för egen säkerhet blir det
att blogga i flytväst.

Någon sa till mig att det starkaste vapnet är ovetande,
att inte veta någonting – och jag kan inget annat
än, i ett eget välmående, fullständigt instämma.
Det kan nog, i vissa lägen göra så pass ont, eller göra en
så pass förbannad att man hellre hade valt en redig käft smäll.
En klockren 5-1:a.
Men, inget varar ju dock för evigt och inom sinom tid
så förändras även det ovetande till vetandes.
Grattis! säger jag, samt det som jag alltid har sagt:

Snäll får snällt.

Känner mig skit snygg !!!  ; )

Barfota, med eftersvettning och en stor Loka satte jag mig ute på
balkongen och konstaterade att det ibland inte alls blir
som planerat, …fast helt klart härligt härligt ändå.
Projekt ”Picknick” tar onekligen sin lilla tid och vet inte riktigt om
plättarnas utseende hade med tidpunkt på dygnet att göra…
Min sysselsättning natten till igår, kl 00:30:

Med dryck, plättar, kyckling wraps & hela konkarongen
begav vi oss under gårdagens tidiga förmiddag till en plats
som för min egen del aldrig tidigare hade utforskats,
vilket jag definitivt, mer än gärna besöker igen!

Detta var innan planerna totalt ändrades och vi fick
kasta ihop våra saker och bege oss in till staden igen för
lämning av dotter som några timmar tidigare än bestämt
begav sig ut i skärgården… och plättarna var huxflux
tillbaka i hemmet  : )

Men! Whatever, however:  Jag var där! och om livet ska fyllas
med liv – så tycker jag verkligen att jag lyckats!
Gårdagen avslutades, (dock utan plättar) med mera wraps,
bojflyttande av grodman, båttur, dvd, mys och efter 15 timmar
så åkte sen bikinin av.

En otät köksdörr, samt diverse andra husliga saker och med en bil
i för dagens sonens ägo så knöt jag i morse dubbelknutar
på löparskorna och begav mig från ♥ mot hemmet.
Klart lite av en upplevelse där jag bl a tog täten framför rödljus,
långtradare och övriga personbilar.  Hade min egna lilla hejarklack
i form av ett gäng kossor som slutade tugga  och stirrade på mig
som om jag inte var riktigt klok… Kossor ÄR smarta!
Målarmästaren Steisjö stannade t o m sin firmabil för att heja på
mig, men tyckte jag såg stark ut…
13,03 km på 01:23:00 i väder-väder, Jovars!  Rätt nöjd !!!
Fast det där med en bra bok på balkongen i solskenet kan jag ju
glömma – den sprang jag ju ifrån.

Med all min djupaste respekt och tankar kommer dessa rader till
från något jag inte har någon som helst erfarenhet utav, något som
jag förskonats ifrån fram tills nu.
Sorg.
När man verkligen kan sätta fingret på precis, precis Sorg.
Hur gör man?
Jag vet inte.
Himlen finns! Jag önskar verkligen att en typ av smärtsam död
inte fanns. Tänk om det gick resor till himlen, så man kunde åka
dit och hälsa på. Säga det man inte hann.
Ta en fika och åka hem igen efter ett tag. Kanske åka tillbaka
igen lite senare & hälsa på, för att någon gång längre fram själv
komma dit och själv få besök…
Ett enormt stort tack till de som tillbringade Midsommar med mig ♥
Jag är inte den innersta pulpan, men en del utav en släkt
och det värker.
Denna typ av ny erfarenhet gjorde förbannat ont men vi har alltid
varit starka tillsammans och vårat blod är extremt tjockt.

The show must go on…

Mitt projekt ”Att fylla livet med liv” rullar på. Det mesta
går verkligen som en dans och jag ser enormt fram emot
den kommande hösten. Har onekligen, efter förra veckans
student även kommit i klar form… 2,2 mil på 1:53:58

Hann inte knyta upp löparskorna förens Carina kom upp
på spontan-visit med återhämtning á la ”Schlorf”:
Varmt välkommet Vispgrädde och Philadelphiaost!!

och med en påse från Gallerix, kan man kan ge sig på viga trix!
Det kallas: Avancerad stretching

Snälla flickor, som vi då är, så här i Midsommartider så känns
mina vader (för tillfället) något för stela för gärdesgårdshopp
…och de 7 sorters blomster, ja dom tänkte Carina istället byta
ut mot ”Sju vilda män att lägga under kudden”…
Mycket möjligt att vi hittade en aspirant under eftermiddagens
löparsko letande, dock något lättfotad…

Själv intog jag rollen som Barbiedocka i ett rus av vispgrädde
upp i halsen och konstaterade att 2,2 mil, jo. Det känns…
och gjorde självfallet mitt bästa för att (något trött) kolla ut
vilda objekt åt Carina… Jag menar Askungen…
Kände mig som en av de onda styvsystrarna som snart skulle
kapa hennes häl i jakten på den perfekta löparskon

och eftermiddagen kunde inte haft ett bättre avslut:
Gainer variant i klar mysfaktor!

En så kallad officiell dejt, m a o där man inte kan ligga. Typiskt!
Fast, veckans svårslagna, skedde ju redan i förrgår
och blir svårt att slå…

Jag är förälskad i livet ♥

Ja men visst ja… sen var det ju det där med att plocka bort…
Bära ner lånade bord och stolar till Harrys…Rosbladen…Dukarna
Fläckarna… :S  …”””Lita på rosa”””, skulle väl knappast tro det !!!
Hm… Tror garanterat att allt ovannämnda går betydligt
mycket lättare ihop med rosé, fast nu har ju studenten festat
nio (9) dagar i sträck, så jag tror inte jag kommer få någon hjälp
; )

Under studentveckan arrangerades både fotbollsturnering
och brännbollsturnering och grabbarna kom sen hem hit och
duschade och bytte om i ett myller av handdukar, shorts och
tights…
Nu har ju tiden för egen löpning inte riktigt funnits till de senaste
dagarna, där löpartightsen nästan hade växt fast på mig
och vid det senaste regerandet i tvättstugan frågade jag dottern:
”Har du sett mina långa låpartights”…Men ”Nej”
och jag letade och letade och ”Jahå”, någon av grabbarna måste
väl ha lyckats tagit fel och fått med sig MINA löpartights…
”Typiskt” och kan väl erkänna att jag allt var en aning irriterad.
Men! Det var ju ingen som hade snott dom, dom låg ju ihop vikta
och oanvända i garderoben sen den förra tvättiden och hade
snudd på pressväck efter två (!!! 2 !!!) dagars vila !!!
Självfallet, för att då inte riskera något pressväck, så gav jag mig
tidigare ikväll ut på en liten mys-jogg: 10.5 km på timmen.
…Det vilar nog defintivt lite av en Forrest Gump i mig:

”Run Empa, run”

Sen var det ju det där med all mat…
Potatisen från helvetet blev till en enormt god rostad potatissallad
där jag definitivt INTE vill veta skillnaden på ”pickat”, eller ”opickat”
Till det serverades kycklingklubbor, som var så stora att en klubba
täckte hela papperstallriken som hade inhandlats…
”Smart av mig”, tänkte jag. Jag slapp ju diska,
men nu har vi ju potatissallad till förbannelse!
Den fick ju liksom inte plats på tallriken… och 70 kladdkakebitar,
Ja, det kanske också går att diskuteras…

Undra om kladdkaka går bort med tops?

Summerade ”Studentveckan ur en Studentmorsas perspektiv” och
den har verkligen varit innehållsrik med en massa skratt,
även sånt som man kommer på först i efterhand och då blir det
ju ännu roligare.
Herrejösses!  Så om ett gott skratt förlänger livet,
så härstammar jag nog allt av Highlander släktet.

Jag har nu bestämt mig. Jag orkar inte plocka undan, ikväll orkar
jag bara dricka rosè – Skål på er !!!!
och jag säger som Marie: Jag är så stolt över mig !!!

Hallå Hallå! Jag har ångrat mig !!!! Mamma, pappa, mormor,
storebror,särbo/pojkvän,kusiner,sysslingar,svägerska, ex, m fl
JAG VILL HA HJÄLP !!! Var är ni!?? Kom och städa!!!
Vart tog alla vägen från gårdagen? Hallå! Var är ni ????
Borden ska ligga på varann i köket inne i restaurangen.

Tack gode gud att jag inte kommer ha gäster i Midsommar,
Amen. I hate people!!!  *blink*blink*blink*

Life is like a box of chocolates… Attans! I min box a det ju rosé

Grevinnan ser lite på tv, med betjänten på första stolen
till vänster, utanför blickfånget…