Manligt och kvinnligt som sagt…
Senast jag hämtade Jimmy,
var min "konversation", när jag 00:45 hämtade honom:
– efter dryga 9 timmars After Work…
"Är det, det här du kallar After work"?…
och svaret jag fick tillbaka var: "Ääää Geee däj"…
En av skillnaderna på Jimmy och mig,
– och "denna" skillnad inträffar då inte särskilt ofta,
men som klart är en MARKANT SKILLNAD,… är bl a
om Jimmy t ex, en lördag ska på "Herr Middag"
och går från hemmet vid en klockan 13:30…
så är det jag hör av honom,
…är när han försöker att vara så tyst som möjligt när
han sen kommer hem, …drygt så där 12 timmar senare
…och Skillnaden ?
Jag, …jag hör av mig…
OM jag litar på min underbara sambo?
Svar: Ja.
OM jag är misstänksam?
Svar: NEJ!
OM jag anser att man kan höra av sig?
Svar: Ja.
Den respekten är något som jag vill ha.
Igår var som sagt Grabbhalvan…
Jimmy hade ingen aning om, Någonting.
Inte när starten gick, inte vart den var.
Han visste i & för sig att företaget skulle grilla "i något tält"
och att fråga honom om vart, skulle nog bara vara onödigt…
Ingen aning om After-race…
Fast igår, kl 09:30 ringde han…
"Hej, vad gör du"……………
Så otroligt "rart" när man direkt kan höra att nu,
nu är det något… Och!
Han visste något!!!!!!
Han behövde jeans och tröja.
…(& liten påminnelse blev det sen över att "Höra av sig")…
"Jag ringer dig när jag kommit i mål & berättar tiden"
…"Ja,Ja", tänkte jag
och klockan den gick…
och Jimmys resultat kom upp på NT…
och klockan blev mera & jag hann att stänga för dagen…
Sen! Kom det ett sms:
"Jag kom i mål levande. Är lite stum i benen.
Vi sitter hemma hos raggarn.
Ringer när jag vet vart vi går och tar en öl"
och sedan gick ytterligare 1 & en ½ timma, …
Att män ogillar "kvinnligt-tjafs" är ju inte direkt någon nyhet,
Jag, "som kvinna jag är" – är allergisk mot tjafs… Men!
Vid vissa tillfällen,
kan jag inte annat än undra, HUR män tänker…





Jasså…