Oj.Oj.Oj… Det har diskuterats.
Och ämnet var: Relationer.
En relation som jag själv brutit,
men som aldrig kommer att upphöra är "Föräldrarskapet"
– vilket jag anser ska (bör) vara av ett fungerande slag
…men dessvärre inte så lätt alla gånger…
och visst har jag gånger kunnat arrangerat festen:
"Hurra! Jag separerade!"
…samtidigt som en separation inte är det minsta festligt…
Dottern ringde till pappan under eftermiddagen:
"Pappa, kan du komma upp med Sim’s"
…Pappan skulle äta klart & sen fick han se om han hann…
HAN HAR SEMESTER!!!!!
Vi vänder på det…
Tfn ringer här (typ Lör morgon 07:50): "Mamma, kan du"…
& jag kan nog garantera att telefonen skulle fortsätta ringa
…"Snälla mamma"… tills det att jag var på väg…
– Tidsmässigt handlar det om FEM minuter…
Frågan är: "Har jag mig själv att skylla" ?
…eller, "Vilka skyldigheter har man som förälder" ?
Inte F*N är jag förälder på halvtid!
VAD är det som hamnar under "Prioriteringar" ?
Realtioner är inte alltid så lätt alla gånger… Fråga mig.
Jag vet.
eller… är det kanske jag som hamnar under kategorin:
"Problematiskt fall"…
För en tid sedan bröt jag en relation.
Lika VÄL MEDVETEN som jag var över vad jag kände,
lika VÄL MEDVETEN är jag över var jag står i begreppet
"Framtid"
och i detta fall var det, (i längden) ohållbart…
Visst kan det kompromissas, visst finns det alltid lösningar
– Men, med 5 barn involverade, 15 mils avstånd och inte tal
om flytt, åt något håll inom det närmaste ½ decenniumet.
Aldrig barnfria – Ja då… insåg jag bl a att de som fick ta det
mesta av "det negativa", …Ja, det var mina två barn…
Allting har ett pris – men det beror just på "till vilket pris"
Personligen kände jag känslan av att kunna uppfattas
som "känslomässigt störd",
men har fått höra att det snarare handlar om "en sund reflektion"
Visst har saknaden varit enorm – men jag saknar inte situationen
– och är tacksam över att jag fick uppleva det.
Man träffar många människor i livet som berör,
både på det ena, eller andra sättet…
Det handlar inte om "Att söka",
det handlar inte "Om det är grönare"…
Det handlar om att veta vad man vill – att man själv,
inte tar bort delar av sig själv som man verkligen står för.
Då! Blir man lycklig – och man kan TA MIG TUSAN själv avgöra
(i mångt & mycket) om man ska vara lycklig eller inte…
EmPe:s Lilla Värld 