…Henke och jag hade iallafall kul på Manhattan
  och sen, hade Jimmy och jag det riktigt trevligt…
 
 
      Att sonen skaffade flickvän har både sina för,
    – och nackdelar… Igår kom mobilräkningen…
 
   Resultatet av en son med flickvän
 
 
Antalet samtal till mig var ju då, max 10 st… och! 
… "bara"  809 st sms… och summan?   957 kr
 
 Hmm…  Min dialog, vad gällande "Inget sms-race"
     gick onekligen INTE in…
 
– fast, han kom ju inte upp i morsans gamla kaliber…
       …vad jag kan minnas över 1000 st,
    men DET är ju en helt annan historia…
 
…och vad beträffande telefonräkningen,
  (som min mor för dagen då påminde mig om)… 
på 6000 kr – när jag var 12 år och ringde Heta linjen…
 
Jag pratade visst så länge att jag till sist pratade
  göteborgska… och den telefonräkningen…
Ja, den satt ett väldigt bra tag på kylskåpet…
 
 
 Passande, är väl då en liten Göteborgska ordlista…
 
( Brassa )

1: Göteborgska = skryta / bre på / överdriva
2: Rikssvenska = full fart / öka
3: Rikssvenska = "Brassa käk" = "Laga mat"

( Chiva )

Kasta iväg / hiva iväg

( Kombarris )

Jättestor sten

( Käcka sig )

Göra sig märkvärdig. T.ex. "Dö, käcka dig inte!" = "Du, sluta göra dig märkvärdig!"

( Popper, poppers )

Fotbollsskor

( Tjöta, tjôta, tjôtgubbe )

Negativa betydelser:
1: Tjöta / Tjôta = göteborgskt uttal av det rikssvenska ordet "tjata".
2: Tjöta = tjatig, jobbig människa. T.ex. "Han e en sån tjöta." = "Han är så jobbig."
Positiva betydelser:
3: Tjöta = prata / diskutera / snacka, i positiv bemärkelse. T.ex. "Vi bara tjöta lite." = "Vi bara pratade/umgicks lite."
4: Tjötgubbe / Tjôtgubbe = mysig social pratig person. Alltså motsatsen mot en tjöta. Använd INTE uttalet "tjatgubbe" eftersom det då blir oklart vad man menar!

( Flöte )

Person som är riktigt dum i huvudet och jobbig. Kommer troligen från rikssvenskans "bakom flötet". Kan ev. även tolkas som om att personen är tom i huvudet vilket gör att han/hon flyter bra…
T.ex. "Han e ett redigt flöte." = "Han är helt dum i huvudet."
 
 

Abrovinsch

Provisorisk lösning. T.ex. "Jag hade ingen skruv så jag gjorde en abrovinsch med tejp." Uttalet "abrovink" förekommer också.

Baitans

Jättestor eller rejäl. T.ex. "Kanelbullarna i Haga är baitans!" = "Kanelbullarna i Haga är jättestora!".

Bamba

Skolmatsal. Förkortning av "barnbespisning". Göteborgarna säger bamba ända upp på gymnasiet och ibland även på universitetet!

Bröta

Föra oväsen eller stöka runt. Bröt = buller och brötigt = bullrigt.

Bäsa på

Dra på i full fart / att ge gärnet. Full bäs = Full fart.

Bördig

Schyst / snäll. Stavas med "r" men r:et uttalas inte utan istället uttalas d:et mjukt.

Döna

Föra oväsen / dundra / dåna. Men även som "Döna iväg" = skjuta iväg hårt, t.ex. en fotboll.

Exter

Dumheter / ovanor. T.ex. "Han har såna exter!" = "Han har sådana dumheter för sig!"

Fippla

Pilla / peta / knåpa. Oftast i meningen att göra något onödigt krångligt och långsamt. Närbesläktat med feppla.

Feppla

Fumla. I formen feppligt kan det också betyda krångligt / komplicerat.

Flö

Flytta, stick iväg. T.ex. "Flö på dig!" = "Flytta på dig!".

Go

Knäpp. T.ex. "E du go eller?" = "Är du knäpp eller?" och "E du go i hövvet eller?". Sedan finns det förstås "Goa gubbar" vilket konstigt nog betyder "Mysiga gubbar".

Gör, göra

Förstärkningsord. T.ex. "Gör gott" eller "Göra gott" = "Väldigt gott". Notera att g:et uttalas som "g", inte som "j".

Göra, gira, gura, sylta

Att gnugga snö i någons ansikte (mula). I västra Göteborg används mest Göra och Sylta, på Hisingen används mest Gira och i Kallebäck och Redbergslid används mest Gura. Notera att g:et uttalas som "g", inte som "j".

Himla

Förstärkningsord. T.ex. "Himla käckt!" = "Väldigt praktiskt!" Tack vare Kurt Olsson (Lasse Brandeby) har ordet nu blivit en del av rikssvenskan.

Hånka, hänka

Det militärer kallar att tolka. T.ex. att åka cykel med bogsering efter en moped.

Kinne

Biograf, kinematograf, kinotek. Används numera mest i Västergötland, runt Borås.

Kirra

Ordna, fixa, klara av. Ordet utlånat till 08:orna.

Knö

Trängas eller knuffas. T.ex. "Knö inte!" men även som "Knö på dig!" = "Flytta på dig".

Käckt

Rikssvenska och göteborgska: Käck person = Pigg, frimodig, trevlig person.
Göteborska: Käckt = Praktiskt, fiffigt, bra. T.ex. "Himla käckt!" = "Väldigt praktiskt!" eller "Vilken käck pryl!" = "Vilken fiffig pryl!".

La

Väl. T.ex. "Det kan la du göra?"

Läska

Fresta, locka, reta aptiten. På rikssvenska verkar läskande betyda uppfriskande medan på Göteborgska betyder det frestande. T.ex. "Det är läskande att stjäla diamanten som ligger framme."

Môla

Vräka i sig mat. T.ex. "Det var så gott så jag bara môla!"

Môsa

Masa. Arbeta eller gå långsamt. T.ex. "Môsa inte!" = "Skynda dig!"

Måckligt

Avundsvärt. T.ex. "Han var måcklig som fick den största glassen!"

Natta

Dåligt, värdelöst, hopplöst. T.ex. "Det var rena natta." = "Det var hopplöst." Kommer nog från det rikssvenska uttrycket "nattsvart".

Paff

Används: "Cykeln är paff." = "Cykeln har punktering." En göteborgare blir aldrig paff, han blir häpen.

Parra

Väldig fart. T.ex. "Han hade en himla parra." = "Han hade en väldig fart.".

Rundstycke

Litet, runt, vitt bröd. I Stockholm kallas det för fralla.

Skit

Förstärkningsord. T.ex. "Skit gott" = "Väldigt gott". Orsakar ofta en del misssförstånd när vi göteborgare är ute och reser.

Skångra

Skaka och föra oväsen på en gång. T.ex. de gamla spårvagnarna skångrade.

Smeka

Smörgås.

Svale

Trappuppgång (och förstuga). T.ex. står min cykel just nu i svalen.

Sveriges framsida och baksida

Sveriges framsida = västkusten.
Sveriges baksida = östkusten.

Tapp, bensintapp

Bensinstation, mack. Ordet är visserligen gammal rikssvenska men används fortfarande mycket ofta på Göteborgska.

Tetig

Någon eller något som är lite konstigt eller knäppt. T.ex. "Han var änna tetig." = "Han var allt lite konstig." Men även som "Åh, va tetigt." = "Åh, va jobbigt/irriterande."

Tjomme

Udda typ, kille, man. T.ex. "Jag träffade en tjomme på stan som försökte sälja grankottar."

Tjotta

Kasta. T.ex. "Tjotta iväg." = "Kasta iväg (långt).".

Tjottaheiti

Långtbort / långbortistan. Uttrycket "tjottaheiti" verkar vara MYCKET vanligare på Göteborgska än uttrycket "långtbortistan".

Träd

Krukväxt. Även mycket små krukväxter kan kallas för träd.

Tyken

Uppkäftig / oförskämd.

Vase

Litet barn, oftast liten pojke. T.ex. "Hej min lelle vase." = "Hej på dig lilla pojke.".

Vesen

Trött och hängig. "Man blir änna rätt vesen när man är bakfull."

Åpen

Glupsk, girig. T.ex. "Åpa dig inte!" = "Ta inte allting, vi vill också ha!" Kan även gälla andra saker än mat.

Änna

Nästan, liksom. T.ex. "De e la änna konstigt?" = "Det är väl liksom konstigt?"
 
 
 
 Kul, att min son (för en gång skull) vet att hans pengar
    inte kommer att läggas på kebabtallrik…
 
och sonens kommentar: "Den är buggad"… 
 
 
             Goddag  Goddag
 

Lämna en kommentar