Jag själv och vad klockan står på då jag oförskämt pigg vaknar är inte riktigt överens i ordkombinationen ”Jag-har-ju-semester”
Knöt i morse dubbelknutar på skorna och begav mig ut på en Memory Lane
Generationsgatan Fader och fäder, ett hus, en gård fylld med historier jag fått berättat om starka människor med stora hjärtan, visioner och målmedvetenhet.
Lidéngatan. Ett hus, en gård med händelser av allt alla dess slag, både de otänkbara… en hel del av det otänkbara om jag tänker efter. Där det hände saker konstant och livet fylldes av liv, alla kategorier. Blev kvar ett bra tag raklång på gräset utanför uppgång 3-4 och en massa minnen, tankar, bilder och ljud sköljde över mig och jag blickade tillbaka i mitt öde och önskade ingenting varken ogjort eller förändrat – det ingår ju liksom i systemet Jag. Tidevarv kommer och tidevarv går, exakt 15 år sedan vi flyttade därifrån. Ett stort Tack till alla inblandade och till alla ni som även 15 år senare är med i ”Livet som Emma”.
Starka människor och stora hjärtan som sagt.
Ännu en dag då jag är tillfreds. Sug på den ni suckers.
EmPe:s Lilla Värld 