I andras skrivbordslådor…

Natten till idag plingade det till i min telefon och jag fick en påminnelse från någon som hade svårt att somna och sysselsatt sig med att städa skrivbordslådorna…                [ 🙏🏼 Tack ]

Det fanns en tid då jag kallade mina ögonbryn för Onepiece… typ 1989…

77:an av Idag…

Tänka sig att den här mannen fyller 77 år idag. Idag ska jag sjunga för min pappa.


Märkligt hur mycket han har lärt mig. Allt ifrån att hantera båtar och spela tennis, till att man med ödmjukhet och kunskap kommer längst, till hur jag aldrig någonsin kommer att uppföra mig ❤

Konsten av en demonstration…

Dokumentation Hollies-hög.  ”Det är konst”, sa dottern. 

Drog av en förmiddags demonstration av ”Jobbig mamma presenterar klädhängare i hallen”. Under jubel och applåder innebar min demonstration att jag själv gick ut i hallen och hängde upp jackorna…Det gick väl inte precis som jag hade tänkt. Tror jag lägger ner det där med demonstrationer…

Min lilla värld en Onsdag…

Dagen startade med en busschaufför som hejarklack, entrade bussen och tog nytt personbästa i trestegshopp. 

Mot kurslokal och årets nyhetsdag inom Entreprenadjuridik och upphandling med fullsatta stolar. Slirade in i en golvkandelaber med blusen som kostade skjortan. Käre värld! Det finns helt klart sämre dagar att brinna upp på än Bygg och entreprenaddagen (!)  (Bildbevis slopas) Upp till kontoret, tillbaka till kurslokal, dagsbudget satt. Tillbaka till kontoret, block-möte, ramlade in på värmeyoga och avslutningsvis: Regerande i tvättstugan… Jag skulle inte rekommendera att hoppa in i mitt huvud ikväll. Jag tror det skulle kunna uppfattas förvirrande. Själv känner jag fokus enda från illtån. 

Att värdesätta nu:et, det är bra. 

Bild för idag, ja den tillägnar jag Imorgon

When you work you work…

Idag åkte den på 👑


BAAM! 👊🏻 Budget satt och halva månaden kvar 😳 Befinner mig i tillståndet glad-chock och kvällen gav både cigarr och bubbel.  Helt galet. 

Efter jobbet gick jag in på HM och slog på stort, köpte mig en ny överdel. Den ska jag introducera imorgon på jobbet som en ny dresscode. 

Hello there Framtiden… 

Stod och hängde några minuter vid Medborgarplatsen och konstaterade, jo tack.  

Mönstrad kjol, har jag. 

Ljusblå kortärmad  överdel, det har jag. 

Jag måste bara sluta tona håret och köpa mig en surfbräda. Sen är jag redo!

Magi…

1992. 

I år fyller sonen 25, får inte riktigt ihop den ekvationen, om Y är Jag. 

Så det lär bli en hel del 25 års balunsande under året, den första kom nu i helgen där jag och dottern fick den stora äran att vara barn- och hundvakt. 

Borde sova, borde verkligen sova. Risken är nog nämligen rätt så stor att NN kommer vakna vid en tidpunkt, när man helst inte alls vill se vad visarna på klockan står på… Nedanför mina fötter ligger en tungt sovande hund och jag känner mig totalt förhäxad utav magi – HUR ska jag kunna somna då? Asch. Lyxproblem ❤

Emma 4.4

Om ni tycker jag ser annorlunda ut så fyllde jag i veckan 44. För kvällen iförd tåg-frisyr och just hemkommen från Malung.


Att summera min 44 års dag gör sig nog bäst i bokformat… Här kommer baksidestexten: Hon väcks kl 04:30 av telefonen, det är hennes golfspelande mamma som ringer från Portugal… 06:20 Yoga frukost, 06:45 Yoga. 08:30 Mingel med nöjda deltagare på Förhandlingsteknik… Lunch på Brillo… Mot centralen och tåg mot Mora. Sätter budget på rälsen. Missar bussen till Malung med tre minuter. Ringer taxibolaget. Ont om taxibilar i Mora. Får hänga på Shellmacken i två timmar för att invänta den förbeställda flygtaxi med advokaten som landar i det lilla planet. Lyssnar på dalmål, Volvo 240 och har det riktigt charmigt. Ser massa snö och konverserar med fascinerade människor och beslutar att jag inom snar framtid ska åka Vasaloppet. Når Malung och blir bjuden på en fantastisk lågtempererad älg rostbiff av en av Stockholms vassaste advokater – vad gör det om man missar en buss med tre minuter ❤

Idag var det hemfärd… Vaknar upp lagom förvirrad på tåget Mora-Borlänge. Pappan med sonen som suttit mittemot tittar på mig så där lite ”märkligt”, varpå jag kläcker ur mig ”Jag har väl inte snarkat!?”… ”Jo, en del” svarar killen FEM säten bort. ”Oj. Förlåt”, sa jag… Stäckam Borlänge-Stockholm var planen: HÅLLA SIG VAKEN… Mycket märkligt, jag som inte ens snarkar… 











Borta var verkligen fantastiskt, fast känslan där på refugen var rätt svårslagen.